Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöarbetet men har inte tillhört de ledande länderna på vindkraftsområdet. Vindkraftsproduktionen i den urbana miljön är sällsynt på den svenska marknaden. Uppsatsens syfte är att undersöka vad som menas med Urban vindkraft, belysa vilka problem och hinder finns för vidare utveckling och berätta om framtidsplanerna för Urban vindkraft i Malmö. Vidare försöker jag även redogöra för vilken påverkan Urban vindkraft har på vårt samhälle. Uppsatsen grundar sig på analys av artiklar som behandlar Urban vindkraft, studier av rapporter samt intervjuer med ansvariga för dem olika projektet som pågår i Malmö idag.

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom Urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban vindkraft innebär att småskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av Urban vindkraft är problematisk.

Riksdagen har ett mål om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till år 2015. Detta innebär att etablering av vindkraft just nu är aktuell på många platser i Sverige. Vi har i vårt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna där ett privat företag ansökt om att få placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag på två olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jämförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.

Wind power is an energy source that is becoming increasingly popular in Sweden and around the world. The establishment of large wind farms supply and contributes to energy production within grid in search of a more sustainable energy production. Wind power is becoming more popular and opens up new areas of implementation. More cities are starting to use small-scale urban wind power, everything from full-scale work for a little less work adapted to the villas. Sweden has high goals regarding the production of green electricity and the work which deals with the conditions Sweden plays in achieving those goals.

Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision är att öka elproduktionen av vindkraft från ca 3 TWh/år till 30 TWh/år på 10 år vilket är en markant ökning. Detta medför installation av många vindkraftverk, både i stora fria ytor men även i urbana miljöer. Många delar av centrala Stockholm är under utveckling, där vissa stadsdelar ligger mer strategiskt än andra och här bör man utnyttja vindförhållandena maximalt.Rapportens syfte är att undersöka om förutsättningarna för installation av småskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsättningarna finns har elproduktionen för två vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i området genomförts. Vidare har olika användningsområden utretts.De undersökta modellerna har visat en årlig på produktion på 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivån som uppfattas ligger under den tillåtna gränsen i stadsmiljö.

The use of energy is an important question in today´s society, and a substantial part of the energy that is used today is used in our homes. To lower this usage is vital, and there are regulations in place both on the national and the local level, that say that new apartment blocks must be built to consume less energy, which in the end will lower the impact on the climate.One way to make the housing sector more environmentally sustainable, is to produce energy issions that are bad for the environment, for example to build wind turbines close to or even on the buildings, so called urban wind power. The scope for this report is to see if urban wind power could be a sustainable alternative for the residential area that Svenska Bostäder plans to build in Albano in Stockholm.There are extensive scientific theories regarding wind and wind power, and a literature study is made to investigate past knowledge in the area. Efforts have been made to find earlier trials with urban wind power and, both scientific research and trials where urban wind power actually has been installed. The theory chapter deals both with the wind itself and how electricity can be generated from wind.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, 2012.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.

Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen från vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt..

Mikroproduktion innebar att kunden sjalv kan producera och anvanda sin el. I Sverige finnsett okat intresse for att tillverka sin egen el och har under den senaste tiden okat markant.Denna uppsatsen har jag skrivit for att underlatta vid installation av vindkraft respektivesolceller, jag har aven gjort en ekonomisk analys av dessa for att fa en battre bild over detekonomiska av att producera egen el, darfor finner man nagra olika analys aspekter ochkostnadskalkyler i denna uppsats. Genom dessa analyser har jag kunnat dra nagra slutsatserbetraffande de bada och om ifall att det ar ett bra kop pa lang sikt. Det visar sig vara sa atten storre anlaggning ar en battre investering an en mindre da det ar installationen avanlaggningen som ar kostsam..

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar ämnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begränsningar det finns med odling i staden. Målet med examensarbetet är att uppnå en större förståelse och kunskap inom detta ämne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som är under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda på hur nyckelpersoner i Malmö från de tre kategorierna; politiker, tjänstemän samt brukare ser på urban odling och dess möjligheter och begränsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmänhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar på att det finns många möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum..